seminariet gick bra trots väsandet och kanske hade det till och med en mer helande än felande funktion, för nu är rösten mycket bättre
dock känner jag mig inte så överdrivet mycket bättre så därför är det med sorg i hjärtat som jag måste avstå träningen ikväll
bläk, det är verkligen aldrig kul att missa en träning
men på fredag räknar jag med att vara på banan igen, indeed i´m counting

vi har en överenskommelse här i huset som lyder: var-och-en-stryker-sina-egna-kläder/tvätt
tydligen struntade jag i det idag, för jag tog hand om berget på egen hand
är inte det en god gärning så säg?

i morgon kommer sandra hit och jag kan skriva under på att ingen är gladare än jag för just det
vi ska äta mat och ta igen en massa puff-tid
så himla perfekt